AKTUELLT
Österbottens Älghundklubb kommer under år 2025 att presentera de hundar som har mottagit Älghundklubbens vandringspriser vid årsmötet 15.2.2025, för sina prestationer under år 2024. Presentationstexterna är hundägarnas egna texter.
_ _ _ _
Fjärde hund på tur i presentationerna är jämthundstiken Oxängs Rina. Rina tog emot priset för ”Bästa unga tik” under året.
Oxängs Rina
Oxängs Rina kommer från min egen uppfödning, mor Rovehelmen Ruska född 2020, far Havukkamäen Benizakura född 2020. Ruskas valpar föddes 21.2.2023 – 4 tikar och 3 hanar. När valparna blev leveransklara så åkte två till Sverige, resten blev kvar i Finland. När tikköparna hämtade sina valpar så fanns det 2 tikvalpar lediga, en skulle vi själva lämna med och den andra skulle i väg till Sodankylä. Köparna väljer sin tikvalp och den som blev kvar – Rina, så lämnade kvar hos oss.
Rina var redan som valp mycket ute i skog och mark, och man försökte ju försäkra sig om att det inte fanns älg i området så att det inte skulle hända någon olycka. Hade vi sett älg någonstans så blev det att gå i koppel med henne och låta spåra. Men det mesta av tiden som valp/unghund så blev nog att sitta och vänta i skogen och få inlärd skogsvanan.
Småningom så blev länkarna längre och som oftast så kom hon tillbaka, med det hände ju någon gång att jag hämtade henne då man visste att hon håller på med det hon inte ska göra. Första älg kontakten hon hade så var vid ca 7–8 mån ålder. Det kom några skall, kunde stå tyst en tid, sedan mera skall. Så höll det på i ca 15 minuter, avståndet till mig var ca 600 m. Sedan blev det stöt och riktningen var mot riksväg 13. Det vara bara att sätta sig i bilen och försöka hinna emellan, efter ca en kilometers förföljande så fick jag tag i Rina och detta räckte bra till för en första ordentlig kontakt med älg. Det blev en gång till skall då första hösten som räcker ca en timme och det var jag nöjd med.
Hösten 2024 började med att älgarna var lite oroliga från början, men i mitten på september så blev det första gången över 5 timmars arbete med älg, skott tillfällen, stötar och bra förföljande. Första provet gick jag med Rina 28.9 Nedervetil provet, provområde fick vi i Terjärv, och visst var det spännande – första provet med unghunden, slutresultatet blev en bra HIRV-1 på 84 p, så hon arbetade bra.
Sedan i oktober så blev det älgjakt, i vårt älgjaktlag så får vi vara ensamma och jaga med unghund och skjuta en älg, därefter kommer hundarna med i grupperna på normal jakt.
Hade flera intressanta jaktdagar med Rina, hade möjlighet att skjuta kalv några gånger men jag föredrar att skjuta först då jag försäkrat mig om att hunden har bara en älg i skall, så vet man med säkerhet att hunden blir kvar vid döda älgen. Så det är inte skjutit någon älg åt Rina ännu, men jag hoppas att det kommer att lyckas kommande höst.
Sedan i november så fortsatte provverksamheten. Vi hade fyra provstarter inom två veckor och det resulterade i 3 HIRV-1, efter det så var Rina BCH vid 21 månaders ålder. Så jag får nog vara ”gårr nöjd” med de jaktegenskaperna Rina har fått. Kan här även tacka domarna som har möjlighet att ställa upp och vara med på proven.
Rina har varit på tre utställningar med EH som bästa resultat. Meningen är också att avla vidare och få avkommor av Rina inkommande år om allt går bra. Nu i sommar så är det bara att motionera hundarna och vänta på kommande höst.
Ha en riktigt trevlig sommar alla älghundsvänner och i väntan på hösten.
//Kenneth Vikman
_ _ _
Tredje hund på tur i presentationerna är karelska björnhundshanen Karhuparoonin Sampo. Sampo tog emot priset för ”Bästa unga hanhund” under året.
Karhuparoonin Sampo
Karhuparoonin Sampo föddes 5.4 2023. Kullen bestod av 5 tikar och 4 hanvalpar. Efter att jag miste min jämthane hösten 2023 började jag se mig om efter en ny valp. Jag fick tips om denna kull. Valparna var redan då 5 månader och det fanns 3 hanar och 3 tikar kvar att välja på.
Valet stod mellan Konsta och Sampo, men valet föll på Sampo, Kullbrodern Konsta som gått riktigt bra på prov var betydligt lugnare och verkade mera självständig som valp.
Jag började genast prägla Sampo på älgvittring i koppel. Vi lade mycket tid på just prägling av rätt vilt med förhoppning att få en rådjursren hund (resultatet är inte helt enligt önskan )… men av någon anledning så släpper han ofta rådjur efter några hundra meter.
Jag märkte tidigt att han hade mycket jaktlust. Vid 6,5mån hittade han älg första gången, några skall men kom sedan bort. Några veckor senare hittade han ko+kalv och skällde 4h utan att lämna arbetsplatsen. Följande gång arbetade han 5h med ståndskall på ko+dubbelkalv. Vi hann ännu med några älgkontakter innan snön satte stop för säsongen.
Utställningarna på våren och sommaren 2024 gav fina resultat med bl.a. finsk junior utställningschampion och 2 cerifikat.
Hösten 2024 startade vi provsäsongen med 78p , sen följde några misslyckade försök men vi slank vidare på ett bananskal till zongranskning i Orivesi där vi hade en bra dag med sammarbetsvilliga älgar. Vi kom på andra plats med 81p och fick en plats till Karelar FM.
2 dagars provet ordnades i Joensuu. Sampo var då 18 månader. Vi fick fina marker med god älgtillgång båda dagarna men Sampo ville inte skälla. Han sökte upp och hittade älg båda dagarna men av någon anledning så kom det inga skall och han lämnade älgarna.
Orsak? Hade vi kanske kört för hårt med unghunden? Var han sjuk? Det kommer jag kanske aldrig att få svar på . Vi hade några dagar vila och två veterinärbesök men inga fel hittades. Efter en vecka släppte jag på hemmamarker på ko +kalv, men samma sak upprepade sig. Vi tog 2 veckors vila före nästa släpp. Med lite stöd från mig så började han skälla igen och arbetade som tidigare flera timmar med en lyckad inkallning på slutet.
Vi startade 2 lyckade prov i slutet på säsongen och han blev BCH sista provet för säsongen. Det var ett intressant år med många fina minnen och nya erfarenheter och många nya vänner.
Sampo är en trevlig hund att ha med sig inte bara i skogen, han fungerar även bra som draghund och har dragit mig många kilometrar på skidor och cykel, nu senast en 5 dagars skidtur tvärs över Finnmark där han var till stor hjälp. Det saknas ett certifikat som vi skall försöka få nu när han blivit 2 år. Då kan han titulera sig dubbelchampion.
Nu ser vi fram emot nästa säsong då vi skall njuta ännu mera i skog och mark. Högst troligt får jag inte en liknande hund flera gånger.
Bara att njuta nu och hoppas vi hålls vid liv och får vara friska.
Tack till alla domare som ställt upp!! Och tack till alla som är engagerade i ÖÄK.
// Andreas Grankulla
_ _ _ _
Andra hund på tur i presentationerna är den norska älghundstiken Rönnbrantens Tessa. Tessa tog emot priset för ”Bästa tik” samt också priset för ”Högsta provpoäng” under året, vilket var 95 poäng.
Rönnbrantens Tessa
Tessa är en egen uppfödning, mor Palokallion R-Stella och far Mäentaustan Uuno. 6.2 2022 föddes kullen med 5 tikar och 2 hanar. Tessa är den förstfödde tikvalpen som dottern Evelina valde ut direkt ur kullen. 3 av syskonen såldes till Sverige och 4 är kvar i Finland.
Tessa växte till sig snabbt och blev en självsäker och lugn hund. Hon går bra ihop med andra hundar och är mycket folkkär, men att mysa med husse i soffan är ändå bäst. Tessa har varit på 3 utställningar med resultaten 3 x ERI.
Tessa började jaga älg redan första hösten vid ca 9 månader, men hon var absolut inte färdig för något älghundsprov vid den åldern. Hösten 2023 började vi på med provverksamhet, men med inget vidare flyt. Den 30.11 kom första 1:an på 86,5 p. Efter detta väntade vi in hösten 2024. Det gjorde vi rätt i, vill jag påstå. Hösten kom och 14.9 startade vi på Kronoby kommunmästerskapet som resulterade i vinst med 89,5 p. Kort därefter tik DM som resulterade i en 4:e plats på 83 p, med andra ord en reservplats till zongranskningen. Det gick en tid och så ringde en av bröderna Korpela och meddelade att deras duktiga jämthundstik kommit in i löp, vilket för vår del betydde att Tessa fick delta i zongranskning. Rätt som det var satt vi i bilen, domare Bruce Forsbacka, Tessa och jag, på väg till Ilmajoki för zongranskning. Denna dag blev en av dom bättre, med upptag på första sökturen, och sen rullade det bara på och resulterade i en första plats på 95 poäng.
Jaha….vad händer då? Jo, det blir FM i Varkaus. Den 14.11 åkte Tessa, jag och domaren Martina Bäckman till Varkaus. Där blev det fotografering och festmiddag. Kvällen kom och det blev läggdags. Den 15.11 var det tidig väckning och sedan i väg till skogen. Tessa släpptes på sök, hon sökte på bra, men inget upptag och tiden gick. Vi bestämde att vi byter område, när vi får fast hunden. Vi fick till slut kopplat, och det blev områdesbyte. Tessa släpptes på nytt sök och upptaget kom kl. 12.15. Men älgen ville inte stå i upptaget. Efter 8,9 km blev fast ståndskall och vi kämpade in i det sista med skottillfällen innan mörkret. Tessa var inte samarbetsvillig denna dag, men vi är ändå nöjda med en 6:e plats och 76,5 poäng. FM var en upplevelse man kommer att minnas. Det här var en liten berättelse om Tessa. Vi ser framemot hösten 2025 och vill passa på att tacka alla domare.
// Mats Kaitajärvi
_ _ _ _
Först ut i turen är den östsibiriska laikahanen Kotten.
Kotten
Den 10.4.2021 var det dags att hämta hem en ny liten valp, en liten laika valp, en sån som Isak aldrig skulle ha igen. Efter att ha fått välja genom bilder och beskrivningar kommer vi äntligen fram till gården där valparna är. Till vår stora förvåning ser vi vår valp i famnen på någon annan, som sätter sig i en bil och kör iväg. Kvar fanns den andra valpen, den Isak tyckt var ”ful” och som han inte vill ha. Efter vi kollat varför vår valp inte är kvar inser vi att bilderna var omsvängda på våra telefoner, så uppfödaren har hela tiden trott att vi tingat den som nu var kvar på gården….kvar står Julia, med i famnen – en vit liten fluffig valp, med rosa/svart fläckig nos. Och för Julia att säga, nej, dig vill jag inte ta hem, fanns ju inte på världskartan mera, i hennes ögonen var han ju så söt ändå. Så hem kommer Kotten med oss och det var väl tur i oturen för varken ful eller dålig är han.
Första tiden gick ut på att torka kiss och säga nej, jaga hunden runt huset med barnens strumpor i munnen, fundera om Kotten skulle bli en bra älghund, om han skulle klara sig på någon utställning och så massvis med tuggande på allt. Snart var det dags att börja få in skogsvana. Otaliga skogsturer i början bestående av att tugga pinnar, riva i skosnören och” trilla i vägen”, men så föll en dag poletten ner och han började röra sig mer självständigt. Vid 8 månaders ålder sattes allt på prov när vi en dag i oktober var ute på en holme i björköby, Kotten släpptes och vi ställde oss vid stranden och väntade, när Kotten snart virrat runt nästan hela holmen ser vi på pejlen när Kotten ivrigt stack iväg med bra fart och snart hördes skall. Ett snabbt upptag blev till ett kortare gångstånd innan Isak fick fälla Kottens första älg. Stoltheten och känslan av att ha lyckats var total. Hösten fortsatte och några älgar till föll.
Hösten-22 påbörjades Hirv proven, och i oktober -23 var fjärde Hirv-1 framjobbad. 2023 kvalade Kotten in till både Erraus-haukut (laika unghunds mästerskap) och Laika-FM. Först ut var FM som hölls i Nykarleby, med 70,5p kom han på en sjunde plats, men stolta var vi oavsett, bara att vi slapp med kändes som ett kvitto på all tid och träning som satts ner. Senare under hösten var det dags för Erraus-haukut som ordnades i Kemijärvi, där han kom på första placering med 81p. Vid det här laget har Isak ändå börjat tycka att det var rätt så bra med ”fel” hund.
År 2024 deltog Kotten i laika FM igen, nu i Outokumpu där han kom på 3 placering med 87.5p. Där emellan har flera andra prov gåtts, många älgar har blivit fällda för Kotten och som Isak börjat säga är han nästan den bästa hunden han har haft. År 2023 och 2024 fick Kotten även ÖÄK’s Bästa hanhunds utmärkelse. Idag är Kotten 4 år, och har 1 kull efter sig i Finland och 2 kullar i Sverige, varav en av valparna från Sverige har fått komma med hem till oss, och förhoppningsvis har någon bra gen överförts till nykomlingen Barr.
Tänk så rätt något ”fel” kan bli. Inte nog med att han är en duktig älghund är han ju också snäll, glad i barnen, älskar att mysa i soffan men också full med energi och taggad på livet.
// Julia Eronen
Provstatistik 2024
_ _ _
_ _ _
Resultat från grupputställningarna i Kronoby:
_ _ _
Kom ihåg att betala medlemsavgiften 2025
Kom ihåg att medlemsavgiften i Österbottens Älghundsklubb ska vara betald om du ska verka som domare under kommande provsäsong. Detta gäller också för aspiranter! Ska du dessutom verka som gruppdomare ska också medlemsavgiften i Finska kennelklubben eller rasorganisation (SHHJ, SLJ, SPJ) vara betald. Var beredd att uppvisa upp kvitto över att du har betalat medlemsavgiften i Österbottens Älghundsklubb och i Finska Kennelklubben/ rasorganisation när du deltar som domare vid höstens älghundsprov! Medlemskort i Omakoira appen fungerar som verifiering över att medlemsavgiften är betald till Finska kennelklubben.
Länk till anmälan, säsongsprov
Elektronisk anmälan till säsongsprov
